Förutsägelser augusti 2009

Släpvagnen har tittat djupt in i sin kristallkula (som inom spåmanskretsar är slang för "whiskyflaska") och har kommit fram till att följande kommer att hända de närmaste åren...

Inom IT-sektorn:

• Film- och musikindustrin driver igenom ett EU-direktiv om att Internet-leverantörerna måste blockera filldelningstrafik. Lagliga nedladdningstjänster blir otillgängliga i flera veckor tills man hunnit justera filtren. De flesta olagliga tjänster påverkas dock inte då de är använder slumpmässiga portar och är krypterade.
• Då lagen antas av den svenska regeringen, passar man på att lägga till en paragraf om att blockera alla utländska spelsajter som poker och kasinon. Man ursäktar detta med att man "är tvungna att följa EU:s regler".
• Medieindustrin stöttar ett förslag om att Internet-trafik till och från stora sajter som Google och MSN ska prioriteras. Privat trafik och icke-kommersiella sajter slås ut.
• Det går inte längre att få tag i öppen källkod via Internet, bortsett från några kommersiella varianter av Linux. Indien och Kina går om Europa inom mjukvaruindustrin, och hyr in arbetslösa europeiska programmerare till låga löner.

Internationell politik:

• Efter att amerikanska media avslöjar att både Bush' och Obama's familjer sponsrade politiska grupper kopplade till Osama Bin Laden strax innan 11 september-attentaten, förlorar kriget mot terrorismen sin fart. Extrema kristna högerrörelser vägrar acceptera avmattningen, anklagar sin egen regering för "förräderi", och bombar två regeringsbyggnader samt den iranska ambassaden. Efter att den amerikanska regeringen slår ner mot dem, söker de sig utåt och tar på sig ansvaret för flera terroristattentat mot moskéer i Irak, Iran och Saudiarabien.
• Iran kräver att FN ratificerar en invasion av USA, men förslaget stoppas i säkerhetsrådet. Dock lyckas man driva igenom ett fördömande mot den "militanta kristendomen".
• Medan USA och Europa diskuterar om en mars-expedition är värd att satsa på, tillkännager Kina att de tänker skjuta upp en 2011.

Nöje:

• Kronprinsessan Victoria går ut i kvällspressen för att be om 6 miljoner till en ny sommarstuga för sig och sin man.
• Då Britney Spears inte har något mer att klä av sig, säljer hon bilderna från sin tjocktarmsoperation till högstbjudande kvällsblaska.
• Efter Paris Hiltons dokusåpa "My New BFF" (Best Friend Forever), överträffar hon sig själv med uppföljaren "Help Me Dump My BFF".
• Arnold Schwarzenegger har accepterat att han inte kan kandidera i det amerikanska presidentvalet då han är född i Österrike, men beställer en amerikansk-byggd robot som ska ställa upp för honom. Han kallar den skämtsamt för "sin governator" och programmerar den med fraser som "Hasta La Vista, Baby" och "I'll be back - in 2012". Roboten får röster både från science fiction-segmentet av befolkningen, och från amerikanska landsortsbor som konsekvent rankar den som "mer naturlig och mänsklig" än de konkurrerande kandidaterna.

Moderna svenska superhjältar: Stålman 80

Superskurk

I början på 70-talet träffades den socialdemokratiska regeringen för att diskutera en ny, skrämmande utveckling. Avhoppade forskare från Sovjet berättade att landet startat storskaliga militära projekt som gick ut på att framställa supermänniskor. I februari 1973 bestämde sig regeringen för att Sverige måste framställa sitt eget hemliga vapen, eller komma hopplöst efter kommuniststaterna. Projektet döptes till Stålman 80.

Som utvecklingschef tillsatte man Andrej Petrovitj, en avhoppad student till Lysenkov. Petrovitj' teori gick ut på att levande varelser anpassar sig gradvis till sin miljö. Om man kunde pumpa in tillräckligt mycket kraft i en mänsklig varelse, skulle den, enligt teorin, till sist anpassa sig till den högre kraftnivån.

Man utsåg ett försöksobjekt och började pumpa in olika sorters energi i honom: mat, värme, elektricitet, ja allt man kunde komma på. Projektet lyckades över förväntan. Försökspersonen inte bara tolererade den högre kraftnivån, han anpassade sig till att bli matad med energi, så att han började suga den ur omgivningen. Till och med människor verkade bli passiva och orkeslösa när de kom i närheten.

Den socialdemokratiska regeringen blev överlycklig. Men det var inte försvar man behövde mest, utan arbetstillfällen. Man planerade att bygga ett gigantiskt stålverk ovanför de hemliga anläggningarna i Norrland, där Stålman 80 ensam skulle driva alla maskiner. Man rensade och rev för att ge plats åt stålverket. Nya bostadsområden byggdes åt alla nya arbetare som skulle komma. Men hur mycket energi och pengar man lade ner i projektet, kom det aldrig ur fläcken. Stålverket blev aldrig mer än en grusplan med husgrunder och byggnadsställningar. Det var som om projektet på något mystiskt sätt sög arbetstillfällen ur Sverige istället för att tillföra.

När den borgerliga regeringen vann valet 1976, tog man över Stålman 80, och gnuggade händerna över alla möjligheter den nya supervarelsen gav. Vad Sveriges industrier behövde var energi, så det första jobbet man satte honom på blev att lösa energikrisen.

För att få en täckmantel, förklarade man att Sverige skulle satsa på kärnkraft, och byggde upp ett antal kärnkraftverk som bara var tomma skal. Men i ett av skalen placerade man en turbin, där Stålman 80 skulle trampa runt. Nu, hoppades man, skulle man både lösa energikrisen och få tillbaka alla pengar Sverige satsat på stålmansprojektet!

Alla tester visade grönt, men när turbinen kopplades in till det allmänna elnätet hände något märkligt. Hur mycket energi det än producerade, var det som om kraftverket sög energi ur elnätet, istället för att tillföra. Innan en kvicktänkt tekniker slängde sig på FRÅN-knappen, hade flera bostadsområden mörklagts.

Nu stod regeringen inför en svår situation. Man kunde inte förklara för väljarna att man just byggt massa kärnkraftverk som inte producerade någon energi, så man stoppade utbyggnaden och försökte täcka energibristen med vattenkraft. Regeringspartierna började svänga i kärnkraftsfrågan, och skjöt problemet på framtiden genom att ordna en folkomröstning.

Man insåg att produktion inte var Stålman 80:s starka sida, så man satte honom på hans ursprungliga jobb: att försvara landet. Man placerade honom på ett litet skär långt ute i Östersjön för att han så fort som möjligt skulle kunna rycka in vid en invasion.

En sen oktoberkväll gick en rysk ubåt på grund utanför Karlskrona, och besättningen berättade en smått otrolig historia: de hade befunnit sig utanför Sveriges territorialgräns, och navigerat förbi ett visst skär när alla deras navigationsinstrument plötsligt slutade fungera. Men en närmare undersökning visade att det inte var något fel på instrumenten. Till regeringens lättnad började Ryssland istället skylla på befälens inkompetens, och man låtsades tro dem.

Efter att knappt ha undvikit en internationell skandal, satte man Stålman 80 på en lättare uppgift: att vakta Riksbanken. Det verkade vara det perfekta jobbet för honom: hans krafter gjorde honom osårbar, och han kunde stoppa bankrånare genom att helt enkelt göra dem orkeslösa. Innan man insåg sitt misstag hade hundratals miljarder sugits ut ur systemet och Sveriges ekonomi höll på att gå in i koma.

Regeringarna skiftade, och man insåg att man måste göra sig av med Stålman 80. Inte nog med att han var oanvändbar, hans krafter verkade bli starkare och starkare ju mer energi han sög i sig, och snart kanske han skulle mörklägga halva Sverige.

Men hur? Det gick inte att döda honom; kulor förlorade sin rörelseenergi och gift blev av med sin potens så fort de kom i närheten av Stålman 80. Att flytta honom var mycket svårt, eftersom motorer vägrade fungera i närheten av honom, och det krävdes otroliga mängder energi för att överhuvudtaget rubba honom.

Till slut kom en ung politiker på en briljant idé. Den krävde samarbete över blockgränserna, men hotet från Stålman 80 var så stort att det var värt det. Topparna i alla riksdagspartier utom Miljöpartiet och Vänsterpartiet invigdes i hemligheten. Sverige måste gå med i EU.

Efter intensivt lobbande och lite hjälp från Stålman 80 (som man placerade i Nej-sidans arbetsgrupp), vann Ja-sidan folkomröstningen. Man placerade supervarelsen på valsedlarna till EU-parlamentet (under hans riktiga namn), och eftersom nästan ingen visste vem de röstade på, var det inga problem att få honom vald.

Nu var Stålman 80 EU-parlamentariker och EU:s ansvar. EU satte samman ett 150 meter långt godståg enbart för att transportera honom till hans jobb, och började sakta rulla ner honom genom Europa. Budgeten för EU-traktamenten blev så överbelasted att Sverige fick betala 20 miljoner extra i medlemsavgift, men det gick man gladeligen med på för att bli av med honom.

På vägen genom Europa passerade Stålman 80 industrier och jordbruk, och sög i sig mer och mer kraft. Till slut stannade tåget någonstans i Nederländerna, och man var tvungen att montera in en motor från en kärnkraftsdriven ubåt för att komma vidare. Tåget segade sig sakta fram till Bryssel, och de sista 500 metrarna fick man koppla in rader av hjälplok.

Stålman 80 klev av tåget och gick sakta mot EU-högkvarteret. Han gick in och satte sig på sitt arbetsrum, och alla insåg, att nu skulle ingen kraft i världen någonsin kunna röra honom ur fläcken.

Krafter: Suger i sig all energi från omgivningen. Omöjlig att bryta ner eller rubba.

Svagheter: Okända

Moderna svenska superhjältar: Socialmoderaten

(alias: "Projekt X")

I slutet av 80-talet träffades en hemlig fraktion inom Socialdemokraterna och en lika hemlig fraktion av Moderaterna för att diskutera en idé som var så onaturlig, så vidrig och så politiskt inkorrekt att den aldrig skulle få komma till allmänhetens kännedom: Projekt X. Det fasansfulla experimentet gick ut på att skära ut de bästa delarna från olika ideologier och sedan sy ihop dem med trådar av retorik, för att skapa en ohelig politisk hybrid.

100 genomsnittliga svenskar värvades och sattes i fokusgrupper, där de fick se på filmer, lyssna på föredrag, och rabbla käcka slogans med det nya politiska budskapet. En efter en blev försöksobjekten galna, kollapsade eller begick självmord. Till slut återstod bara en försöksperson som lyckats absorbera den fasansfulla ideologin.

När projektgruppen fick se monstret de skapat, ryggade de tillbaka och insåg att allt var ett fruktansvärt misstag. De brände alla dokument och spärrade in den sista försökspersonen i ett hemligt rum längst ner i riksdagshusets arkiv, under högar med SÄPO:s hemliga personakter och bandinspelningar från Estonia-katastrofen. Sedan svor de att kasta bort alla nycklar och aldrig mer väcka monstret till liv.

Några månader senare var ett av partierna i kris och behövde akut hjälp med sin valkampanj. De satt dag efter dag utan att hitta någon lösning. Sent en kväll, efter fruktlösa överläggningar, tog en av de gamla Projekt X-medlemmarna en kollega avsides och visade honom något han hade i handen. Han hade sparat sin nyckel.

Senare samma natt hördes släpande ljud i riksdagshusets korridorer, och de riksdagsmän som stannat kvar för att spela Hjärter kände en isande kyla i benen. Nästa morgon fanns det mystiska små budskap på kampanjdokument och broschyrer överallt: Alla ska med i företagsamheten! Sänk skatterna på bidrag! Brottslingar ska sitta inne - men också få arbeta!

Efter ytterligare några månader hade det andra partiet problem med VD:n för ett statligt verk, eftersom han tillsatts av en tidigare regering med motsatt ideologi. Efter många och långa förhandlingar, samlades politkerna för att diskutera med varandra, och en av dem tog fram en liten mystisk ask. Hon hade också sparat sin nyckel.

Sent samma kväll dök en skugga upp utanför kontoret där VD:n arbetade över, och dämpade skrik hördes en kort stund.
Nästa morgon hittades VD:n stirrandes rätt ut i luften med förvridet ansikte, viskandes om och om igen: Vi ska verka solidariskt på en fri marknad, vi ska verka solidariskt på en fri marknad, vi ska verka solidariskt på en fri marknad...

De två nycklarna fortsätter vandra runt i hemlighet, och varje gång någon frestas att använda dem, ökar monstrets makt...

Krafter: Omvänder och förvränger människor i sin närhet. Kan förena motsatser. Omöjlig att värja sig mot. Förvånansvärt populär.

Svagheter: Ännu okända.

Moderna svenska superhjältar: Pastor Ågren

Superhjälte

Per Agrén, präst i Svenska kyrkan, höll på att städa upp efter gudstjänsten. Han hade just hållit, som han själv tyckte, en av sina mest engagerande predikningar, om vilken relevans Bibeln hade i dagens samnhälle.

Precis när han plockade upp en serietidning som någon glömt i bänkarna, hördes en röst från ovan: "Agrén, Agrén, vad är det du håller på med?"

Det var Sture Klang från kyrkorådet som klättrat upp i predikstolen och tittade ner på Per. "Vi har ju sagt att vi inte ska prata så mycket om moral. Folk gillar inte att religionen innehåller massa pekpinnar!"
"Men vad ska man prata om då?" sade Agrén uppgivet.
"Åh, man kan ju prata om vädret. Och Bibeln innehåller många spännande berättelser för barn och vuxna", sade Klang.
"Men hur kan man få folk att förstå att Gud finns i dag också?"
"Ehm, vi kanske inte ska prata för mycket om det där med Gud. Alla besökare tror ju inte på honom. Vi måste tänka på att kyrkan är till för alla!"

Bedrövad gick Agrén hem. Om det inte fanns plats för Gud i kyrkan, var fanns det då? Hans tankar kretsade kring detta medan han satt och nickade till i TV-soffan. Han sov oroligt, och drömde att han smög omkring i mörka gränder iklädd en grå mantel och hatt med små vingar på och jagade brottslingar. Överallt på dörrar och husväggar såg han klottrat: GOD IS HERE.

När han vaknade på morgonen hade han bestämt sig. Han gick ut på stan och hittade sitt första offer: en reklamskylt för aktiefonder. Snabbt gick han fram till den och klistrade fast en lapp där det stod: "Hur mycket pengar har du när du dör?" Nästa offer var en mobiltelefonshop. På baksidan av varje demoex skrev han: "OBS! Kan ej användas för att prata med Gud".

Men Agrén hade större mål. Några veckor senare höll AB Trav och Galopp styrelsemöte, då det plötsligt hördes en röst från taket i styrelserummet: "Spel och dobbel… vem tar ansvar för mig när jag spelat bort alla mina pengar?" Det var Agrén som smugit in en högtalare i en fläktventil.

Per Agrén blev bättre och bättre på att smyga in moraliska och andliga budskap på alla möjliga ställen. Han är hela Sveriges dåliga samvete, och överallt han varit lämnar han en mystisk signatur: GOD IS HERE.

Krafter: Kan ge skuldkänslor.

Moderna svenska superhjältar: Playback

Superhjältinna

Charlotta Karlsson var född med förmågan att härma ljud. Det började med enkla ljud, som bjällror och biltutor, men vid nio års ålder kunde hon härma instrumment, och vid sexton kunde hon ackompanjera sig själv medan hon sjöng.

Vid 18 års ålder ställde hon upp i en sångtävling, och gjorde rent hus med sin perfekta imitation av Céline Dion. Hon fick ett skivkontrakt, tränades att dansa och uppträda, och fick flera sånger skrivna åt sig.

Men när Charlotta stod i inspelningsstudion för första gången, visade det sig till allas förvåning att hon knappt kunde träffa tonerna rätt. Skivbolaget var tvungna att hyra en annan (inte lika vacker) artist som sjöng låtarna först, så Charlotta kunde härma henne.

Efter en kort tid i bandet The Bimbettes tog Charlottas solokarriär fart, och idag använder hon sina krafter för att kämpa mot elaka kritiker och för djurens rättigheter.

Krafter: Kan härma vilket ljud som helst, och kan till och med simulera flera instrument med rösten samtidigt som hon härmar någon annans sång.

Svagheter: Inte så musikalisk.

Citat: "Jag är ingen bimbo, jag är en Bimbette! Hmpff!"

Moderna svenska superhjältar: Doktor Mysko

Superhjälte

Mattias Mysk gick ut högskolan som en ung, idealistisk läkare intresserad av alternativa terapier. Men på vårdcentralen där han fick anställning fanns det inget större intresse av aromaterapier och auror, så hon tog ett friår och gav sig ut på en sökande resa till Asien.

Efter att ha flackat runt ett tag snubblade han över en liten butik för naturmediciner i en förort till Hanoi. Mattias hade sträckt en sena och börjat få rejält ont i foten under sina långa promenader. Butiksägaren, som kallades för Tan Hoi, tog med honom till ett litet rum bakom disken, där han brukade behandla sina kunder. Han tände rökelse, mässade på vietnamesiska, och doppade Mattias fötter i ett speciellt bad med eteriska oljor. Direkt efter kändes foten mycket bättre, och Mattias blev så imponerad att han bad att få bli Tans medhjälpare.

Mattias sög i sig sin läromästares visdom, levererad på knackig engelska. När han stod och packade örter, sade Tan till honom, "Försiktig! Blanda i lite ginseng, mycket ingefära!" När Mattias frågade varför, svarade Tan: "Ginseng dyr! Ingefära billig!"

Några veckor senare kom en dam, som knappt räckte Mattias till bröstet, in i butiken och började stirra på honom. Hon pekade och frågade upphetsat Tan något på vietnamesiska. Tan gjorde en lång utläggning med yviga gester, och damen såg mycket imponerad ut. Hon köpte en hel shoppingkasse med preparat innan hon gick.
Mattias frågade Tan vad det hela handlat om, och Tan svarade: "Jag säga du stor shaman från norden. Du bada naken i iskall flod och äta horn från ren, så du bli stor. Hon vill köpa renhornpulver, för sin man."

Men så en dag, efter flera månader, möttes Mattias av en hjärtskärande syn när han kom jobbet. En polisbil stod parkerad utanför den lilla butiken, och Tan fördes bort av uniformerade poliser. Det visade sig att flera av Tans bäst säljande mediciner innehöll små mängder opium, som gav dem den där speciella lugnande effekten.

Bedrövad gav sig Mattias tillbaka till Sverige. Han kom tillbaka till sitt jobb på vårcentralen en grå marsmorgon, och när han tömde sina rockfickor upptäckte han ett paket med små sesamkakor som han fått till kaffet på flygplatsen i Hanoi. Han slängde paketet på skrivbordet, och tänkte inte mer på det förrän den sista patienten för dagen kom in, en medelålders dam med migrän.

"Vad är det där?", frågade damen och pekade på sesamkakorna, men innan Mattias hunnit svara fyllde hon själv i, "Åh det är kinesiska yang-kakor! Var kan jag köpa dom?" Och innan Mattias visste ordet av, hade hon köpt det lilla paketet med sesamkakor av honom för en femtiolapp.

Då gick det upp ett ljus för Mattias. Värdet av alternativterapier låg i betraktarens öga! Han satte upp en privatpraktik vid sidan om och satsade stort på att importera asiatiska livsmedel och sälja dem under fantasifulla namn som "Harmoniräkchips", "Konfucius Jordnötskakor" och "Feng Shui-nudlar", och erbjöd massvis av alternativa behandlingsmetoder som aromaterapi, zonterapi och irisdiagnostik.

Under namnet Doktor Mysko har han fått ett stort rykte som andlig vägledare, och folk vänder sig ofta till honom när något övernaturligt har skett.

Krafter: Är kunnig i den uråldriga, mystiska kraft vi kallar för placebo-effekten. Är en bra showman. Har en stor arsenal av märkliga preparat, behandlingsmetoder och ritualer. Vet hur man håller sig undan Socialstyrelsen.

Svagheter: Ganska bekväm.

Moderna svenska superhjältar: Bloghibitionisten

Superskurk

Som de flesta människor, gillade Malin Ruter att skvallra. Men allra mest gillade hon att skvallra om sig själv. Hon berättade gärna för alla som lyssnade om sitt arbete, sin man, sina barn, sina husdjur, sitt hus, sin trädgård, sina tånaglar... och när hon kommit så långt var det inte många som lyssnade.

Men så en dag upptäckte Malin Internet. Och bloggar. Och sociala nätverk. Det var som himmelriket för henne. Här kunde hon berätta allt om sig själv. Hon lade genast upp alla bilder hon kunde hitta, på sig själv, sin familj, sina semestrar, sina arbetskamrater, luchrestauranger hon ätit på, hennes resväg till jobbet, och berättade ingående om varje tidningsartikel hon läst, varje cappucino hon drack, och varje buss hon åkt på.

Till slut gick hon så långt att hon passerade anständighetens gräns, till och med i bloggarnas vidsynta värld. Hon blev avstängd från sajt efter sajt. Men Malin kunde inte sluta berätta om sig själv. Det var som en drog. Till slut började hon smyga in kommentarer om sig själv på andras bloggar. Hon lärde sig hacka sajter för att kunna lägga upp sina bilder. Hon skrev ut små nyhetsbrev om sig själv som hon satte upp på anslagstavlor. Hon smög sig till och med in på tidningsredaktioner och bytte ut artiklar i hopp om att få sina exhibitionistiska berättelser i tidningen.

Krafter: Har obegränsat med redaktionellt material. Bra på att prata omkull folk. Hyfsat duktig på dataintrång.

Svagheter: Beroende av sin exhibitionism. Lätt att identifiera eftersom hon alltid lämnar rikligt med detaljer om sig själv i samband med brottet.